lördag 12 december 2009

347

13 december

Jag är en ljusbärare
när jag mår mindre bra
bär jag mörker

Jag bär ljuset på lite olika sätt
ibland har jag det i en liten ask av redwoodträ
ibland mellan handflatorna, försiktigt kupade
det kan lysa runt mig också
när jag glömt att sätta det under skäppan

jag som predikar att ljuset alltid finns
har ibland tvivel om det
då blir jag mörk och bitter som malört
och vill inte visa mig ute

för hur ska jag kuna bevisa ljuset
när jag bara ser mörker?
hur kan jag säga "men det blir bättre, kanske redan imorgon?"
fast jag inte tror på det för egen del?
Det är mörkt nu
jag förbannar det inte
bara är i det

6 kommentarer:

  1. Detta var en sorglig text som tyvärr många kan identifiera sig i.
    Själv älskar jag vintern då man får klä på sig massor av kläder, och tända ljus tidigt på eftermiddagen.

    SvaraRadera
  2. Instämmer helt med de andra skrivpuffarna.

    SvaraRadera
  3. En sorglig text, ja, men ibland måste man tillåta sig att gå in i mörker, lära sig hantera de sidorna av sig själv för att lysa ännu starkare när ljuset återvänder. En bra text.

    SvaraRadera
  4. Det enda man av erfarenhet vet är att mörkret vänder, o det blir ljus igen...

    SvaraRadera