fredag 3 juli 2009

185

4 juli

Min röst är stark och klar.
Den bär över skogen, över stock och sten, berg och gran.
Den kastar sig över stup och brer ut sig över vattnet.
Den fyller kyrkorum och ekar mellan husen.
När den vill.
Inte när jag vill.
Ty rösten är en kroppsdel, och när kroppen vägrar
är den tyst.
Den har vägrat i fyra år nu.
Idag ska ska be den följa mig
jag ska försöka kula ikväll
på ett ställe mitt i stan
där ingen ser och alla hör
om det lyckas.
Min röst är jag
och jag
är stark och klar

Inshallah!

3 kommentarer:

  1. Yes! Den rösten har varit saknad! "... där ingen ser och alla hör om det lyckas"! Grattis på namnsdagen!

    SvaraRadera
  2. Det känns som om du redan har kulat, starkt och klart!

    SvaraRadera