fredag 30 januari 2009

27

27

Civilstånd: skild sedan 1999-07

3 st anmärkningar på totalt 2,2 tkr finns registrerade.

Restförd studiemedelsavg 08-12-17 1.268
Restförd trängselskatt 08-06-04 310
Restförd felparkeringsavgift 08-02-20 600

Obs att en betalningsanmärkning har registrerats under den senaste 6-månadersperioden.

Anmärkning presenteras i tre år, dvs 36 mån.

Ännu inte:
Konkursansökan, Misskött kredit och missbrukat bankkonto, Missbrukad kontokredit, Skuldsanering, Näringsförbud.
Men det är bara en tidsfråga. Tänker jag.

Så ser den ut, skammen jag bär som egentligen inte borde bäras som skam.
Skild.
Pank.
Loser. Big time.
Tre år i kylan, igen.

Sånt pratar man inte om.
Det blir obehagligt. För alla.
Biter ihop och kämpar på.

UC:s brev påminner mig om vem jag är. Varje gång. Brev efter brev med strypta krediter och "vi vill erbjuda våra kunder det bästa och därför måste vi tyvärr säga upp din kredit". Och skilsmässa.
I förhållande till mig själv kan jag bära det. Jag har levt på snedden och på tvären och inte gjort som man sagt åt mig. Alltid tvärtom. Alltid följa hjärtat. Ända in i UC.

Det är i förhållande till min rika vän jag skäms.
Den vita, rena, fläckfria, solventa.
För vilken pengar aldrig varit ett problem och som inte förstår frågan ens.
Såsom jag inte förstår innebörden i ordet rik eftersom jag aldrig varit det.
Jag kan bara ha fördomar, han med.
Jag inbillar mig att jag luktar när vi ses. Att jag smittar.

Betalningsanmärkning.
Ekonomisk AIDS, pest, Ebola, smittkoppor.
Karantän tre år.
Allt jag inte kan göra under tre år.

Jag borde inte skämmas. Men jag gör det ändå.

2 kommentarer:

  1. Hm. Ärligt. Bra. Skammen är ett så underligt djur, sticker upp sin fula lilla nos på olika ställen i olika kulturer...

    SvaraRadera
  2. Borde är en ont ord. Höj hakan så gott det går och lycka till. /J

    SvaraRadera