Om ni inte känner igen er så beror det på att jag inte är nöjd med bloggens utseende.
Så jag testar nya mallar tills jag hittar en lay-out som jag trivs med.
fredag 9 januari 2009
SkrivPuff: Utmaning 10
SkrivPuff: Utmaning 10
- Det blir aldrig som man tänkt sig.
Han suckar och för whiskeyglaset till munnen igen. Han botar sin ångest med sprit. Inget blev som han tänkt sig. Frågan är om han hade tänkt överhuvudtaget? Jag tror inte det.
Han trodde att han alltid skulle bli matad med silversked och att guldet skulle regna. Att han alltid skulle vara älskad och omtyckt och rik. Att han var född sån. Han ifrågasatte inte, han tog för givet att han var precis så lyckad, duktig och framgångsrik som hans fem mostrar sa. Han trodde inte att han behövde anstränga sig. Vid sextio års ålder sprack livslögnen. Och det gjorde ont. Han kunde inte allting automatiskt längre. Han upptäckte att han måste anstränga sig för att lära sig datorer. Han tyckte inte om det. Han var inte bäst längre. Det fanns något som han inte kunde. Och det var svårt att lära sig. Svårt att acceptera. Där någonstans började fallet. Han blev omsprungen, och mostrarnas mantran hjälpte inte längre.
- Hur kunde det bli så här? Han undrar verkligen. Han förstår inte. Det finns ett stänk av bitterhet i rösten, men mest är det sorg och förvåning. Den ultimata förnedringen kom när han efter trettio år som framgångsrik yrkesman tvingades gå på arbetsförmedlingens söka-jobb-kurs när han hade två år kvar till pension. Handläggaren var dessutom en av de ökända, en brukspatron-wannabe och översittare som njöt av sitt övertag. Hans sista rest av självkänsla försvann där. Han trodde samhället var gott, för han hade befunnit sig på solsidan. Nu fick han gå in i skuggan och förnedras av dess företrädare. Han är ute ur skuggan nu, men han har alltid ett litet grått moln hängande över sig, strax ovanför huvudet. Det skuggar högra ögat ibland, och då måste han ta sig en whiskey.
- Det blir aldrig som man tänkt sig.
Han suckar och för whiskeyglaset till munnen igen. Han botar sin ångest med sprit. Inget blev som han tänkt sig. Frågan är om han hade tänkt överhuvudtaget? Jag tror inte det.
Han trodde att han alltid skulle bli matad med silversked och att guldet skulle regna. Att han alltid skulle vara älskad och omtyckt och rik. Att han var född sån. Han ifrågasatte inte, han tog för givet att han var precis så lyckad, duktig och framgångsrik som hans fem mostrar sa. Han trodde inte att han behövde anstränga sig. Vid sextio års ålder sprack livslögnen. Och det gjorde ont. Han kunde inte allting automatiskt längre. Han upptäckte att han måste anstränga sig för att lära sig datorer. Han tyckte inte om det. Han var inte bäst längre. Det fanns något som han inte kunde. Och det var svårt att lära sig. Svårt att acceptera. Där någonstans började fallet. Han blev omsprungen, och mostrarnas mantran hjälpte inte längre.
- Hur kunde det bli så här? Han undrar verkligen. Han förstår inte. Det finns ett stänk av bitterhet i rösten, men mest är det sorg och förvåning. Den ultimata förnedringen kom när han efter trettio år som framgångsrik yrkesman tvingades gå på arbetsförmedlingens söka-jobb-kurs när han hade två år kvar till pension. Handläggaren var dessutom en av de ökända, en brukspatron-wannabe och översittare som njöt av sitt övertag. Hans sista rest av självkänsla försvann där. Han trodde samhället var gott, för han hade befunnit sig på solsidan. Nu fick han gå in i skuggan och förnedras av dess företrädare. Han är ute ur skuggan nu, men han har alltid ett litet grått moln hängande över sig, strax ovanför huvudet. Det skuggar högra ögat ibland, och då måste han ta sig en whiskey.
Utmaning 9, fem vita
Fem vita håller mig igång
Morgonciggen
De två kapslarna mot smärtan i armen
Den stora mot huvudvärken
Och den lilla halvan
som jag går till sängs med
Jag behöver
Mitt vita samvete
Min vita dator
Min vita bil
Vita papper utan linjer
Vit kajalpenna under ögat
Och fem vita bokhyllor
Vitt finns egentligen inte
det som är vitt är tomt, rent, innehållslöst
lätt att smutsa ner och svårt att hålla rent
det är ett tecken på kontroll, värdighet och balans
på ett liv fritt från problem
att kunna gå klädd i vita kläder
det är vackert och stillsamt
och signalerar rädsla för att synas och höras
rädsla för färger och kaos
borgarklassens diskreta charm
men de lurar sig
för den vita färgen
innehåller alla de andra färgerna
i hela spektrat
Morgonciggen
De två kapslarna mot smärtan i armen
Den stora mot huvudvärken
Och den lilla halvan
som jag går till sängs med
Jag behöver
Mitt vita samvete
Min vita dator
Min vita bil
Vita papper utan linjer
Vit kajalpenna under ögat
Och fem vita bokhyllor
Vitt finns egentligen inte
det som är vitt är tomt, rent, innehållslöst
lätt att smutsa ner och svårt att hålla rent
det är ett tecken på kontroll, värdighet och balans
på ett liv fritt från problem
att kunna gå klädd i vita kläder
det är vackert och stillsamt
och signalerar rädsla för att synas och höras
rädsla för färger och kaos
borgarklassens diskreta charm
men de lurar sig
för den vita färgen
innehåller alla de andra färgerna
i hela spektrat
torsdag 8 januari 2009
Utmaning 8, Tio år senare
- Men hej fröken!
- Björn! Det var längsesen!
-Ja fan tio år minst
-Herregud, är det så länge?
-Ja tiden går vettu, som man säger.
-Nu pratar vi till och med i klyschor, vi har verkligen blivit dinosaurier!
-Ja ska vi skita i klyschorna och gå rakt på?
-Ja det gör vi, kör på!
-Okej. Är du fortfarande skild?
-Jajamän.
-Singel?
-Jepp!
-Kul?
-Nä, inte särskilt. Men jag är okej med det, faktiskt. Nu är det min tur!
-Shoot!
-Hur gick det med den där bruden du hade som du inte kände något för?
-Jo vi är gifta sen nio år.
-Näääää Björn, nu blir jag besviken, hittade du ingen annan? Jag sa ju att det där inte var bra, har det blivit bra ändå?
-Alltså, sen du dissade mej den där gången så blev det att jag fortsatte vara med henne.
-Fast hon var tråkig och perfekt?
-Ja, det var ju därför jag ville vara med dej istället, du är ju rolig. Och snygg. Eller var snygg. Då.
-Ja det är synd när tyngdlagen tar ut sin rätt.
-Du hade så snygga bröst, jag kunde inte lyssna på lektionerna, jag satt bara och stirrade på dom.
-Äh lägg av!
-Men det är sant!
-Vi kanske skulle ha börjat dejta iallafall.
- Jo. Kan vi inte göra det nu då?
- Haha du är rolig du.
-Men jag tror jag ska skiljas, ärligt.
-Ja du kan väl ringa när du gjort det så får vi se vad det blir.
-Menar du det?
-Ja va fan, jag har inget att förlora! Och du verkar ju vara samma knäppis som förut, lite grövre i kroppen och lite mindre hår bara, men samma glada ögon!
-Ja men vad har du gjort med brösten?
-De fick bli opererade, jag orkade inte med dom längre. De var så tunga.
-Synd. Eller jag menar, vad bra. Eller vad menar jag?
-Jag fattar, men det gör inget. Gör det något?
-Nej, inte egentligen.
-Så, vart ska du nu då?
-Till Clas Ohlson och köpa färg, ska måla om jaktstugan.
-Åh du har den kvar?
-Självklart.
-Jag vill åka dit igen, det var så fint där.
-Men häng med, jag ska dit efteråt!
-Nej det går inte, jag har massa möten och skit ikväll.
-I helgen då?
-Ja... kanske det. Ska tänka lite.
-Aha okej. Men du kan väl adda mej på Facebook iallafall?
-Det kan jag göra!
-Du ser strålande ut, efter alla dessa år...
-Du med. Nu måste jag gå.
-Sköt om dig så hörs vi sen! Lova!
-Jag lovar!
To be continued...
- Björn! Det var längsesen!
-Ja fan tio år minst
-Herregud, är det så länge?
-Ja tiden går vettu, som man säger.
-Nu pratar vi till och med i klyschor, vi har verkligen blivit dinosaurier!
-Ja ska vi skita i klyschorna och gå rakt på?
-Ja det gör vi, kör på!
-Okej. Är du fortfarande skild?
-Jajamän.
-Singel?
-Jepp!
-Kul?
-Nä, inte särskilt. Men jag är okej med det, faktiskt. Nu är det min tur!
-Shoot!
-Hur gick det med den där bruden du hade som du inte kände något för?
-Jo vi är gifta sen nio år.
-Näääää Björn, nu blir jag besviken, hittade du ingen annan? Jag sa ju att det där inte var bra, har det blivit bra ändå?
-Alltså, sen du dissade mej den där gången så blev det att jag fortsatte vara med henne.
-Fast hon var tråkig och perfekt?
-Ja, det var ju därför jag ville vara med dej istället, du är ju rolig. Och snygg. Eller var snygg. Då.
-Ja det är synd när tyngdlagen tar ut sin rätt.
-Du hade så snygga bröst, jag kunde inte lyssna på lektionerna, jag satt bara och stirrade på dom.
-Äh lägg av!
-Men det är sant!
-Vi kanske skulle ha börjat dejta iallafall.
- Jo. Kan vi inte göra det nu då?
- Haha du är rolig du.
-Men jag tror jag ska skiljas, ärligt.
-Ja du kan väl ringa när du gjort det så får vi se vad det blir.
-Menar du det?
-Ja va fan, jag har inget att förlora! Och du verkar ju vara samma knäppis som förut, lite grövre i kroppen och lite mindre hår bara, men samma glada ögon!
-Ja men vad har du gjort med brösten?
-De fick bli opererade, jag orkade inte med dom längre. De var så tunga.
-Synd. Eller jag menar, vad bra. Eller vad menar jag?
-Jag fattar, men det gör inget. Gör det något?
-Nej, inte egentligen.
-Så, vart ska du nu då?
-Till Clas Ohlson och köpa färg, ska måla om jaktstugan.
-Åh du har den kvar?
-Självklart.
-Jag vill åka dit igen, det var så fint där.
-Men häng med, jag ska dit efteråt!
-Nej det går inte, jag har massa möten och skit ikväll.
-I helgen då?
-Ja... kanske det. Ska tänka lite.
-Aha okej. Men du kan väl adda mej på Facebook iallafall?
-Det kan jag göra!
-Du ser strålande ut, efter alla dessa år...
-Du med. Nu måste jag gå.
-Sköt om dig så hörs vi sen! Lova!
-Jag lovar!
To be continued...
onsdag 7 januari 2009
Utmaning 7, tanke sida orsak
Orsaken till att jag inte kan jobba den 21 är hemlig.
Det måste ni acceptera.
Jag har fått sänkt arbetstid och mindre lön, därför
har jag tvingats ta detta extra påhugg.
Dessvärre är påhuggets natur av en sådan art att
det inte bör talas om.
Både uppdragsgivaren och min mer ljusskygga sida förbjuder mig helt enkelt.
Men med tanke på det resultat som arbetet kommer att ge
tror jag ni kommer att tacka mig.
Det måste ni acceptera.
Jag har fått sänkt arbetstid och mindre lön, därför
har jag tvingats ta detta extra påhugg.
Dessvärre är påhuggets natur av en sådan art att
det inte bör talas om.
Både uppdragsgivaren och min mer ljusskygga sida förbjuder mig helt enkelt.
Men med tanke på det resultat som arbetet kommer att ge
tror jag ni kommer att tacka mig.
tisdag 6 januari 2009
Vill inte gå till jobbet 2/Utmaning 6
-Nej, jag vill faktiskt inte gå tillbaka till jobbet.
Jag tycker det är tråkigt.
Helt enkelt slöseri med min tid.
Jag är inte gjord för att ha tråkigt, jag är ingen sån person förstår du.
- Vad menar du med det?
-Jag tycker att jag kan få betalt bara för att vara.
Jag är så bra på det. Jag kan jobba som mig själv och få VD-lön.
Sprida mina goda råd och uppfinningar hur som helst, när jag har lust.
Inte mellan vissa klockslag.
Jag följer solens rytm och kroppens.
Alltså min kropps. Det är väl självklart att man inte kan
tvinga den att prestera när den sover fortfarande?
Fattar du inte det?
- Ja och hur skulle det se ut om alla tänkte så?
- Och om det dessutom är tråkigt så blir jag aggressiv, och det är inte roligt.
För någon.
Det bästa är om jag får gå omkring med en kaffemugg och dyka upp
som en annan diva när det passar mig. Det vore underbart.
Varför ska jag göra schemat till exempel?
Jag har ingen lust att hålla ordning.
Jag gjorde det första gången bara för att det fanns så många roliga funktioner
i programmet, nu har jag tröttnat på det.
Det är Yesterday's news.
Gör det själv.
Jag vill inte vara förebild.
Born originals, how comes it to pass that we die copies?
- Vi kommer ingenstans med det här. Du är ju inte seriös.
-Äh men kom igen nu.
Jag tycker verkligen att jag borde få ett livstidsstipendium
för att bara vara jag. Och berätta om hur det är att vara jag
för dem som vill veta.
Jag kan skriva en bok, eller ha ett radioprogram, eller en hemsida.
TV lockar mig inte, jag gillar inte att bli tittad på.
Men om jag måste ha ett eget TV-program så okej då.
Om ni tjatar.
Men jag går inte tillbaka till jobbet, hör du det?
- Ja jag hör. Och du gör som du vill, du är ju vuxen. Rentav medelålders.
Om du vill följa dina sinnessjuka drömmar får du väl göra det.
Men kom inte och be om hjälp när du ligger i rännstenen.
- Det finns inga rännstenar längre.
- Mjaha, kanske det. Men du måste ändå komma på Söka-jobbkursen på måndag klockan åtta.
- Okej då. See you.
- Hej.
Jag tycker det är tråkigt.
Helt enkelt slöseri med min tid.
Jag är inte gjord för att ha tråkigt, jag är ingen sån person förstår du.
- Vad menar du med det?
-Jag tycker att jag kan få betalt bara för att vara.
Jag är så bra på det. Jag kan jobba som mig själv och få VD-lön.
Sprida mina goda råd och uppfinningar hur som helst, när jag har lust.
Inte mellan vissa klockslag.
Jag följer solens rytm och kroppens.
Alltså min kropps. Det är väl självklart att man inte kan
tvinga den att prestera när den sover fortfarande?
Fattar du inte det?
- Ja och hur skulle det se ut om alla tänkte så?
- Och om det dessutom är tråkigt så blir jag aggressiv, och det är inte roligt.
För någon.
Det bästa är om jag får gå omkring med en kaffemugg och dyka upp
som en annan diva när det passar mig. Det vore underbart.
Varför ska jag göra schemat till exempel?
Jag har ingen lust att hålla ordning.
Jag gjorde det första gången bara för att det fanns så många roliga funktioner
i programmet, nu har jag tröttnat på det.
Det är Yesterday's news.
Gör det själv.
Jag vill inte vara förebild.
Born originals, how comes it to pass that we die copies?
- Vi kommer ingenstans med det här. Du är ju inte seriös.
-Äh men kom igen nu.
Jag tycker verkligen att jag borde få ett livstidsstipendium
för att bara vara jag. Och berätta om hur det är att vara jag
för dem som vill veta.
Jag kan skriva en bok, eller ha ett radioprogram, eller en hemsida.
TV lockar mig inte, jag gillar inte att bli tittad på.
Men om jag måste ha ett eget TV-program så okej då.
Om ni tjatar.
Men jag går inte tillbaka till jobbet, hör du det?
- Ja jag hör. Och du gör som du vill, du är ju vuxen. Rentav medelålders.
Om du vill följa dina sinnessjuka drömmar får du väl göra det.
Men kom inte och be om hjälp när du ligger i rännstenen.
- Det finns inga rännstenar längre.
- Mjaha, kanske det. Men du måste ändå komma på Söka-jobbkursen på måndag klockan åtta.
- Okej då. See you.
- Hej.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)