Utmaning 8, Tio år senare

- Men hej fröken!
- Björn! Det var längsesen!
-Ja fan tio år minst
-Herregud, är det så länge?
-Ja tiden går vettu, som man säger.
-Nu pratar vi till och med i klyschor, vi har verkligen blivit dinosaurier!
-Ja ska vi skita i klyschorna och gå rakt på?
-Ja det gör vi, kör på!
-Okej. Är du fortfarande skild?
-Jajamän.
-Singel?
-Jepp!
-Kul?
-Nä, inte särskilt. Men jag är okej med det, faktiskt. Nu är det min tur!
-Shoot!
-Hur gick det med den där bruden du hade som du inte kände något för?
-Jo vi är gifta sen nio år.
-Näääää Björn, nu blir jag besviken, hittade du ingen annan? Jag sa ju att det där inte var bra, har det blivit bra ändå?
-Alltså, sen du dissade mej den där gången så blev det att jag fortsatte vara med henne.
-Fast hon var tråkig och perfekt?
-Ja, det var ju därför jag ville vara med dej istället, du är ju rolig. Och snygg. Eller var snygg. Då.
-Ja det är synd när tyngdlagen tar ut sin rätt.
-Du hade så snygga bröst, jag kunde inte lyssna på lektionerna, jag satt bara och stirrade på dom.
-Äh lägg av!
-Men det är sant!
-Vi kanske skulle ha börjat dejta iallafall.
- Jo. Kan vi inte göra det nu då?
- Haha du är rolig du.
-Men jag tror jag ska skiljas, ärligt.
-Ja du kan väl ringa när du gjort det så får vi se vad det blir.
-Menar du det?
-Ja va fan, jag har inget att förlora! Och du verkar ju vara samma knäppis som förut, lite grövre i kroppen och lite mindre hår bara, men samma glada ögon!
-Ja men vad har du gjort med brösten?
-De fick bli opererade, jag orkade inte med dom längre. De var så tunga.
-Synd. Eller jag menar, vad bra. Eller vad menar jag?
-Jag fattar, men det gör inget. Gör det något?
-Nej, inte egentligen.
-Så, vart ska du nu då?
-Till Clas Ohlson och köpa färg, ska måla om jaktstugan.
-Åh du har den kvar?
-Självklart.
-Jag vill åka dit igen, det var så fint där.
-Men häng med, jag ska dit efteråt!
-Nej det går inte, jag har massa möten och skit ikväll.
-I helgen då?
-Ja... kanske det. Ska tänka lite.
-Aha okej. Men du kan väl adda mej på Facebook iallafall?
-Det kan jag göra!
-Du ser strålande ut, efter alla dessa år...
-Du med. Nu måste jag gå.
-Sköt om dig så hörs vi sen! Lova!
-Jag lovar!

To be continued...